Varukorg
Din varukorg är tom, men det behöver den inte vara.
På plats #9 i den här kollektionen har vi djuret: Knäppgök
Den Alternativa Djurparken: Knäppgök
Göken i Svensk Folktro:
Svensk folktro (Från Wikipedia)
I Sverige ansåg man att göken kunde förutspå framtiden på olika sätt.
Gökdagen eller gökada’n var det datum, varierande från 25 april till 6 maj, då göken först brukade höras gala.
Om göken första gången gol från bar kvist, det vill säga före lövsprickningen, skulle årets växtlighet bli dålig.
En annan sägen från Bohuslän förtäljer att ”man skall ej sätta plogen i jorden om våren, förr än göken hörts”.
Gökotta är en svensk tradition som innebär att man beger sig ut i naturen för att höra göken, vanligen på kristi himmelsfärdsdag, som infaller 30 april–3 juni, det vill säga under samma tidsperiod som gökdagen.
Det väderstreck varifrån göken hörs tolkades enligt uttrycket: södergök är dödergök, västergök är bästergök, östergök är tröstergök och norrgök är sorggök.
Linnés lärjunge doktor Johan Otto Hagström skrev så här 1749 från sin resa i Jämtland:
| ” | När någon råkar komma under det trä, deruti gjöken sitter och gal, så kan gjöken spå, huru länge man skal gå ogift. Men hvarje galande utmärker giöken ett år, då han frågas, efter vissa rim, ungefärligen sålunda: Giök, Giök, Sitt på qvist, Säg mig vist, Hur' många år, Jag ogift går. Skulle nu gjöken gala allenast en gång, efter denna fråga, får den frågande god tröst, at inom årets slut blifva gift. Men gal han öfver 10 resor, då sägs han sitta på galen qvist, i hvilken händelse hans spådom intet aktas. Första gången man om våren hörer giöken gala gifves noga akt, om han siter i nårr eller vester, ifrån det rum man hörer honom gala. Ty höres den i nårr, får man sorg det året; men om han gal i väster, blir man alt ör lyckelig, äfvenså i öster, då ingen tröst skal fela enom det året. Råkar någon få höra giöken första gången i söder, den bekommer godt och mycket smör af sin boskap om sommaren. Gemene man säger Östergiök är tröste-giök. Väster-giök är bäste giök. Nårr-giök är Sårg-giök. Sör-giök (d. ä. Söeder-giök) är smörgiök. | „ |
| – Jemtlands Oeconomiska Beskriftning eller Känning, I akt tagen på en resa om sommaren 1749 af Joh.Otto Hagström. M.D., Stockholm. | ||
Man tog en kaffegök för att inte bli gökdårad av att höra göken på fastande mage.[7]
